Var tog sommaren vägen?

Vad konstigt det är. För ungefär en månad sedan fyllde jag 33 år. Samma tid kände jag mig som 7, som ett barn som precis går ut från sin första skolavslutning och har den oändligt långa soliga sommaren framför sig. Midsommarhelgen är den bästa på hela året, ljusa nätter och någon form av förväntan som ligger och bubblar just innanför skinnet.

Det blir väl aldrig riktigt som man tänkt sig? Hittills har solen inte värmt många dagar, det har regnat mycket och varenda gång jag har varit på väg att göra en fjällresa har väderleksrapporten lovat allt från ostadigt väder till ihållande regn. När jag väl trotsade regnet kom jag till en rasad bro över en å.

I morgon planerar jag att i alla fall göra en kortare vandring med en övernattning i tält. Det ser jag fram emot. Det ser också ut som att vädergudarna (eller åtminstone meteorologen på TV4) lovar uppehållsväder. 

I övrigt rör jag mig lite försiktigt, tar promenader och joggar och äter god mat. Precis som en semester ska vara! På måndag börjar allvaret igen, då känns det som läge att ta upp någon form av träning!  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0