Var tog sommaren vägen?

Vad konstigt det är. För ungefär en månad sedan fyllde jag 33 år. Samma tid kände jag mig som 7, som ett barn som precis går ut från sin första skolavslutning och har den oändligt långa soliga sommaren framför sig. Midsommarhelgen är den bästa på hela året, ljusa nätter och någon form av förväntan som ligger och bubblar just innanför skinnet.

Det blir väl aldrig riktigt som man tänkt sig? Hittills har solen inte värmt många dagar, det har regnat mycket och varenda gång jag har varit på väg att göra en fjällresa har väderleksrapporten lovat allt från ostadigt väder till ihållande regn. När jag väl trotsade regnet kom jag till en rasad bro över en å.

I morgon planerar jag att i alla fall göra en kortare vandring med en övernattning i tält. Det ser jag fram emot. Det ser också ut som att vädergudarna (eller åtminstone meteorologen på TV4) lovar uppehållsväder. 

I övrigt rör jag mig lite försiktigt, tar promenader och joggar och äter god mat. Precis som en semester ska vara! På måndag börjar allvaret igen, då känns det som läge att ta upp någon form av träning!  

Waking up from the dead...

Ja, det kan man nästan tro - men nu är jag här igen! STORA systern som helt tappade stinget när vintern och hälsan satte stopp för vasan, helt lade ner verksamheten och slappade till. Det har varit så otroligt segt att ta sig ut på promenader, inte ens motionscykeln och crosstrainern har lyckats locka till en stunds motion. Men nu känner jag att det är dags att ta tag i det här, både när det gäller motion och styrka. När jag styrketränar så mår jag så himla bra i kroppen, ryggen krånglar inte alls mycket så det känns riktigt hur nyttigt det är. Och ändå är det så himla svårt att komma sig för?!

Nu har jag iallafall lyckats ta mig ut och (raskt) gå ca 4,5 km varje dag i en halv vecka, igår blev det en tur med cykeln istället och det kändes riktigt bra. Jag trampade på hårt och det blir ett helt annat flås jämfört med att gå, känns mer att jämföra med löpning i kroppen. Morgonens promenad avbröt jag efter en bit eftersom jag fick så ont i hälen, det ser ut att vara en spricka på gång (jaja, jag är även dålig på att sköta om mina fötter) så det var bara dumt att försöka tjura på runt. Då är det bättre att avlasta genom att cykla ute eller veva igång någon av maskinerna här hemma.

Idag är det vackert väder så det ser ut att kunna bli en del trädgårdsarbete, det gör väl lite nytta det med för kroppen. Förra veckans altantvätt och inoljning kändes rejält i armarna iallafall ;)

Och lillstrumpa tjavar runt i fjällen hon, så henne är det också fart på. Ser ju, än så länge, lovande ut inför vasa och tjejmil och simning och cykling och allt vad det är vi ska göra framöver. Vad kallas det, fantastic four?

Nä, nu har jag suttit för länge här - dags att göra någon nytta.


/StoraSyster

RSS 2.0