Bilderna

Jag vet att jag gick i mål i Mora, hela kroppen talade om det för mig i lördags om inte annat. Här kommer bevisen för er som inte var där och såg med egna ögon!



image8

Starten i Oxberg, påsen med överdragskläder är packad och väskan med duschsaker är redo att åka lastbil till Mora.

image9

image10

Där är vi, någonstans. Fortfarande är det en stund kvar innan vår fålla får starta men de flesta är redo med skidor och stavar för att ta sig hela vägen till...

image11

Målet!

image12

Efter drygt 3 timmar var det först "Manlige medåkaren" som skidade förbi fotografen som satt på läktaren vid upploppet,

image13

och 20 minuter senare var det jag som svischade förbi! Eller, hur det nu var...

Pigg och redo för nya äventyr!

Nu har träningsvärken börjat läka ihop och kroppen känns som ny igen. Jag var faktiskt ute och gled i skidspåret igår, i stilla mak lite drygt 4 kilometer, precis lagom i vårsolen.

Vad ska vi hitta på nu då? Vårruset var en ide, men Storasyster spenderar halva maj på en solig strand på Kreta och de lata dagarna infaller samtidigt som Vårruset går av stapeln. Vi får väl helt enkelt leta något passande och ha något att se fram emot!!

Om inte annat, så kan vi ju alltid åka Kortvasan 2009!

I mål!!

Så var vi i mål då! Det som kan sägas är att det var jobbigare än förväntat, strålande sol och lite blåst, isiga spår eller obefintliga spår, lite bakhalt och att det gör ont att ramla när staven hamnar innanför skidan.

Det kan också sägas att det var väldigt roligt! Jag vill inte åka något mer Vasalopp och jag har en stor respekt för de som åker 9 mil och spurtar sista kilometern!

Så, vad gör vi nu då?


Dan före dan före dan...

Nu sitter vi här och laddar, har käkat traditionell pastagratäng och lusläser SMHIs prognoser för att veta vilken valla som ska ta oss till Mora.

I morgon packar vi bilen och åker söderut. Rapport och eventuella bildbevis lämnas efter helgen!

Frisk!!

Nu är lillasyster frisk! Näsan varken rinner, kliar eller känns som en stoppad kalkon, den hosta som är kvar får väl räknas till högfärdshosteri och kroppen känns pigg och glad igen. Det var en rejäl förkylning jag fick men nu är den överstökad och ingen är gladare än jag!

Igår var jag faktiskt ute och kände på hur det känns att åka skidor. Det var ett glädjande besked jag fick för det kändes nämligen mycket bra! Nu var det inga 30 km jag åkte utan snarare 5 men jag var glad ändå och jag ser fram emot fredagen!

Storasyster har efter långdragna förkylningar och ännu mer långdragen snöbrist varit tvungen att lämna Walk Over, men vi har alltid något nytt på G så förvänta er att det kommer nya utmaningar. Vem vet, kanske presenteras något redan på måndag!

Och i övermorgon kommer de långväga resenärerna...  Tänk, att åka 100 mil (gånger två, för de ska ju hem igen!) bil för att åka 3 mil skidor.

Trägen vinner!

Jag ger mig ICKE! Jag SKA vara frisk och startklar om 8 dagar, jag SKA vara det! För mig finns det inget annat alternativ!! Pigg och glad ska jag stå i startled 3 i Oxberg klockan 10 på morgonen 22/2. Kalla det positivt tänkande eller vad tusan ni vill, så ser i allafall verkligheten ut om en vecka.. :)

Efter att ha legat i soffan sedan i lördags kväll börjar jag känna mig lite bättre. Det gör inte längre ont när jag andas, snoret kommer ut (uscha... ) och halsen gör inte alls ont och gjorde det inte igår heller. Jag håller på att bli frisk!!!

Jag ser för övrigt fram emot helgen då VM-stadion ska besökas i gott sällskap och med termosen full med värmande soppa.

Heja Helena!

//LillSys

10 dagar kvar...

Det börjar närma sig! Jag känner både panik, otrolig ilska men också hopp och lite spänning. Panik och ilska för att jag verkar ha fått den där dagisförkylningen på riktigt nu, jag ligger nerbäddad i soffan med röd näsa. Hopp och spänning eftersom jag tror att jag kommer bli frisk tills det är dags. Jag är arg och irriterad eftersom jag inte kunnat åka skidor, eller göra någon form av fysisk aktivitet över huvud taget. En lång promenad med hunden i stilla mak kallar jag knappast träning. Fast å andra sidan blev jag svettig när jag gick till postlådan igår, 500 meter!

Nej, visst ska jag vara frisk och kry nästa fredag. Och efter ungefär 15 mils förberedelser med skidor under skorna borde det bli en trevlig resa mellan Oxberg och Mora.

Någon som vill hänga på och åka Halvvasan nästa år??

Lycka till på Garnisonsmästerskapet på fredag! Jag hejjar på dig från sjuksängen!!!

//LillaSyster


Två veckor....

Så var det två vec kor kvar då, och här ligger jag i soffan med rossliga luftrör. Eller hur är det egentligen, finns det bara ett heter det väl rossligt luftrör, inte rossliga? Nåja, nu var det väl inte det mest väsentliga hur det heter, det viktiga i kråksången ( jo, jag låter som en kråka) är att jag är redo att åka de 3 milen om två veckor.

Jag har försökt vila bort förkylningen och jag tror jag har lyckats. Ska åka skidor i helgen och under veckan. Jag kommer inte att vara så förberedd som jag önskar, men jag kommer att stå på startlinjen klockan tio fredag om två veckor för att gå i mål i Mora.

Köpte för övrigt äntligen en ny jacka i går och fick lov att beställa byxorna eftersom min storlek inte fanns. Det var väl inte så spännande att veta. Kul var dock att det var jag och Tora Berger som handlade i affären, Kul är också att jag ska inviga VM här hemma i Vinterstaden i morgon!

//LillSys

RSS 2.0